Varje svensk släpper ut i genomsnitt 8 ton CO2 om året (2021)
Sverige har ett välutvecklat energisystem som bygger på förnybara energikällor, som vindkraftverk och solenergi. Ändå utgör energiförbrukningen fortfarande en betydande källa till CO2-utsläpp i landet. Utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktionen står för cirka 8 procent av Sveriges totala utsläpp, vilket motsvarar knappt 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Det beror på att inte all energiproduktion är hållbar – och vissa sektorer är fortfarande beroende av fossila bränslen som kol och olja.
Svenska utsläppens fördelning inom sektorn år 2022 var:
Kraftvärme (el och fjärrvärme), 70 procent
Fjärrvärme från värmeverk, 21 procent
Separat elproduktion, 4 procent
Rökgasrening, 0,1 procent.
Under 2022 nådde installationerna av sol- och vindkraft nya höjder, sannolikt pådrivna av både strävan efter klimatförändring och de stigande elpriserna. Den installerade effekten solceller växte med 50 procent under året och nådde en total effekt på 2,4 GW. Trots en positiv utveckling i solceller, stod svensk solkraft år 2022 för enbart 1,18% av elproduktionen.
Dessutom installerades och aktiverades över 2 GW vindkraft under året, vilket står i kontrast till den totala mängden vindkraft på över 14 GW. Jämfört med 2021 var vindkraftsproduktionen 20 procent högre under 2022.
Transportsektorn är en annan betydande källa till koldioxidutsläpp i Sverige. Bilar, lastbilar och flygplan utgör en betydande del av de totala utsläppen av växthusgaser i landet.
Även om Sverige har sett en ökning av antalet elbilar på vägarna, kör en stor del av våra fordon fortfarande på fossila bränslen som bensin och diesel. 2022 var transportsektorns utsläpp 13,6 miljoner ton, vilket motsvarar cirka 31 % av de totala svenska utsläppen.
Jordbruket spelar också en betydande roll för Sveriges CO2-utsläpp, främst på grund av utsläppet av metangas från nötkreatur och gödsel. Jordbrukssektorn står för ca 15 % av de svenska utsläppen av växthusgaser. I Sverige härstammar jordbrukssektorns utsläpp från tre delsektorer (år 2021):
Metan från djurens fodersmältning, 49 procent.
Metan och lustgas från stallgödsellagring, 4 respektive 4 procent.
Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 40 respektive 2 procent.
Köttproduktion är en av de mest klimat skadliga livsmedelsproduktionerna, eftersom djuren släpper ut växthusgasen metan och utfodras med grödor som importeras från utlandet.
Industrin spelar en viktig roll i Sveriges ekonomi, men den står också för en betydande del av CO2-utsläppen. Enligt Naturvårdsverkets statistik står industrin för våra största CO2-utsläpp. Industrin i Sverige är ansvarig för 34 % av Sveriges totala utsläpp.
Det har gjorts flera insatser för att minska utsläppen av CO2, både nationellt och internationellt. Sverige har till exempel ett långsiktigt politiskt mål att minska utsläppen av växthusgaser. Målet innebär att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
Etappmålen på vägen mot det långsiktiga målet omfattar minskningar av växthusgasutsläpp i den så kallade icke-handlande sektorn, vilket innebär de växthusgaser som ingår i EU:s ansvarsfördelningsområde. Detta exkluderar utsläpp av växthusgaser som är en del av EU:s system för handel med utsläppsrätter och som således inte räknas in i dessa etappmål.
De uppsatta målen är följande:
För året 2030 bör utsläppen vara 63 procent lägre jämfört med nivåerna från 1990.
För året 2040 bör utsläppen vara 75 procent lägre jämfört med nivåerna från 1990.
Vill du vara med i omställningen och bidra till att Sverige uppnår sina klimatmål? Skriv under 1KOMMA5° manifest. 1KOMMA5° vision är att du ska kunna leva på sol och vind gratis för evigt. Med hjälp av Heartbeat och de tjänster som erbjuds i vår revolutionerande plattform framtidssäkras ditt energismarta hem så att du kan komma ner mot ett elpris på 0 kr per kWh.