Produkter
Produkter
1KOMMA5° Impact
1KOMMA5° Impact
Kunskap
Kunskap
Energi
Allt om energiproduktion
Sverige har en stor variation i sin elproduktion, där flera olika energikällor bidrar till att möta landets behov. Källorna sträcker sig från traditionella kraftslag som vattenkraft och kärnkraft, till snabbt växande alternativ som solenergi. För att förstå hur Sveriges elproduktion fungerar, är det viktigt att titta på både de olika energikällorna och hur elen distribueras genom nätet till användarna. Här går vi igenom hur elen produceras, hur mycket vi importerar, och vilka alternativ det finns för att bli egen elproducent.
Alla relaterade artiklar:
Elproduktion i Sverige – var kommer elen ifrån?
Vattenkraft utgör fortsatt den största delen av elproduktionen i Sverige, följt av kärnkraft och vindkraft.
Under 2024 producerade Sverige totalt 169,1 TWh el. Fördelningen mellan de olika energikällorna såg ungefär ut enligt följande:
Vattenkraft: 58,9 TWh (38,5 %)
Kärnkraft: 44,4 TWh (29,0 %)
Vindkraft: 35,3 TWh (23,1 %)
Solkraft: 4,1 TWh (2,7 %)
Konventionell värmekraft: 10,4 TWh (6,8 %)
Vindkraft och solkraft förväntas fortsatt att växa framöver, och kommer utgöra en större del elproduktionen under åren som kommer.
Hur mycket el importerar Sverige?
Trots att Sverige har en mycket stabil elproduktion, är vi inte helt självförsörjande på energi. Så hur mycket el importerar vi då? Jo, ungefär hälften av de bränslen som används i våra energisystem importeras. Faktum är att importen 2024 nådde rekordlåga 5,7 TWh.
I Norden sker största delen av elhandeln via elbörsen Nord Pool Spot, som funnits sedan 1993. Här samarbetar Sverige med bland annat Norge, Finland, Danmark, och flera andra länder som Estland, Tyskland och Storbritannien. Svenska kraftnät representerar Sverige i det här samarbetet. Cirka 85 procent av all el i Norden handlas via Nord Pool, medan resterande 15 procent kommer från direktavtal, exempelvis mellan industriföretag och elproducenter.
Varför importerar vi el?
Sverige har länge handlat med el över gränserna, långt innan elmarknaden avreglerades 1996. Vi har byggt ett elsystem som förlitar sig på att kunna importera och exportera el när det behövs. Det gör att vårt kraftsystem förblir stabilt och robust.
Vi är beroende av vårt samarbete med andra länder för att elförsörjningen ska fungera. Utan dessa kopplingar skulle vi inte klara oss enbart på egenproducerad el.
Så fungerar det svenska elnätet
Så hur fungerar då elnätet här i Sverige? Vårt elnät är uppdelat i tre nivåer: transmissionsnät, regionnät och lokalnät. Näten transporterar el från producenter till användare och fungerar som ett sammanlänkande system, likt ett vägnät, som knyter ihop alla delar av landet.
Transmissionsnätet transporterar el från stora producenter till regionala distributionsnät och förbinder Sveriges elnät med andra länder. Det använder hög spänning (400 eller 220 kV) för att minimera strömförluster och kopplar stora producenter och användare direkt.
Distributionsnätet vidarefördelar el från transmissionsnätet till slutkunder och består av två delar:
Regionnät: Förbinder transmissionsnätet med lokalnäten och använder 130 kV. Stora användare och elproducenter är ofta direkt anslutna.
Lokalnät: Levererar el till hushåll och företag och använder spänning upp till 40 kV.
Att bli sin egen elproducent
Nu har du koll på hur Sverige säkerställer att ditt hem alltid har tillgång till el. Så hur fungerar det då om du vill producera din egen el? Solkraft är det enklaste och mest lönsamma alternativet, och det finns även andra möjligheter. Här går vi igenom fyra sätt att bli egen elproducent.
1. Solceller – det populäraste valet
Solceller är det vanligaste sättet att producera egen el. Genom att installera solpaneler på taket kan du täcka stora delar av hushållets energibehov och sälja överskottsel. Kostnaden ligger på cirka 50–75 öre per kWh, vilket är lägre än många elnätsavgifter. Dessutom minskar solenergi beroendet av fossila bränslen och bidrar till lägre koldioxidutsläpp.
2. Vindkraft – för blåsiga områden
Ett småskaligt vindkraftverk kan vara ett alternativ för dig som bor vid kusten, i skärgården eller på fjället där vindförhållandena är goda. Viktigt att tänka på:
Vindkraftverk måste vara CE-märkta.
De kan orsaka ljudstörningar.
Dokumentation på prestanda är avgörande.
3. Vattenkraft – kräver rätt förutsättningar
Har du ett vattendrag med bra flöde och minst 2 meters fallhöjd? Då kan ett eget vattenkraftverk vara en lösning. Installationskostnaden är cirka 52 000 kr per kW, och processen är tidskrävande samt kräver tillstånd från Länsstyrelsen enligt Miljöbalken.
4. Vedpanna – el och värme i ett
Vedpannor med Stirlingmotor kan generera både el och värme. En sådan panna kostar från 100 000 kr och producerar cirka 1 kW el. Elproduktionen sker alltid tillsammans med värme, vilket kan vara en utmaning.
Kan man göra sitt hus off grid?
Drömmer du om att leva helt på egna resurser? Kanske tycker du att det är spännande att se hur ett off grid-system kan fungera i praktiken. Idag handlar det inte bara om att odla egen mat – utan allt fler lockas av friheten att vara oberoende av elbolag och kommunalt vatten. Att ta steget mot ett helt självförsörjande liv kräver däremot både kunskap och planering.
Att leva i ett hus som är off grid är tekniskt möjligt idag. För de flesta är det däremot varken ekonomiskt fördelaktigt eller särskilt bekvämt.
Att vara självförsörjande på solel
Det är möjligt att bli självförsörjande på el med solceller, vilket lockar många – särskilt fritidshusägare med lägre energibehov. Däremot kan hög elförbrukning göra det dyrt.
För att minska kostnaderna är det klokt att först sänka elförbrukningen, vilket då kräver en mindre solcellsanläggning. Alternativt kan du dimensionera systemet för att täcka hela ditt behov.
Börja med att räkna ut hur många solceller du behöver. Här kan du ta hjälp av ett solcellsföretag. Dina förutsättningar beror på var du bor – södra Sverige har fördel på vintern, medan norra Sverige har flest soltimmar på sommaren.
Varför mäter vi CO2-utsläpp per kWh el?
Miljöfrågan är idag mer aktuell än någonsin, och det är avgörande att både individer och länder fokuserar på att minska utsläppen.
Genom att mäta CO2-utsläpp per kWh kan vi jämföra klimatpåverkan från olika energikällor och produktion. Detta ger oss en tydlig bild av växthusgaser per enhet elektricitet. Något som hjälper oss att bedöma och optimera energikällors effektivitet och hållbarhet, samt främja övergången till mer klimatsmarta alternativ.
För att nå de globala målen krävs stora förändringar, särskilt inom de sektorer som står för flest utsläpp. Jord- och skogsbruk samt el- och värmeproduktion står för en fjärdedel vardera. Industrin bidrar med en femtedel, medan byggnader och transporter står för ytterligare en femtedel. Industriländerna bidrar med de största utsläppen. Det avgörande problemet finns däremot i utvecklingsländerna.
Var med och gör vår energiproduktion ännu mer klimatsmart – installera solceller
Sveriges elsystem är redan till stor del fossilfritt tack vare vatten-, vind- och kärnkraft. Med fler solceller på taken minskar dessutom CO₂-utsläppen ytterligare, både här och i andra länder.
Sverige exporterar stora mängder el – 2020 motsvarade nettoexporten nästan 20 % av vår elförbrukning. Mer förnybar el på nätet tränger ut kol- och gaskraft, vilket minskar fossilberoendet i exempelvis Danmark, Polen och Tyskland. Att installera solceller är därför ett steg mot en renare energiförsörjning.
Enligt en rapport från Energimyndigheten 2017 uppskattas klimatnyttan för solceller till cirka 400 gram CO₂ per kWh. Med en produktionsskuld på 35 gram blir nettobesparingen runt 350 gram.
En solcellsanläggning med 30 paneler som producerar 10 000 kWh per år kan därmed minska utsläppen med cirka 3,5 ton CO₂ årligen – nästan hälften av en genomsnittlig svensk medborgares utsläpp på 8 ton. Utvecklingen gör dessutom solceller allt mer klimatsmarta.
Funderar du på om solceller är en lönsam investering för ditt villatak?