Energi

Så fungerar det svenska elnätet

Den växande efterfrågan på el medför nya och omfattande utmaningar för det svenska elnätet. Samtidigt har elproduktionen blivit mer varierad och geografiskt spridd, med en mix av storskalig vatten- och kärnkraft kombinerad med sol- och vindkraft. Det här innebär att elnätet inte bara behöver byggas ut och moderniseras, utan även utvecklas för att bli mer intelligent och effektivt. I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta om hur det svenska elnätet fungerar.

Författare
Marianne Andera
Uppdaterad den

tid

2 min

Vi sammanfattar det viktigaste

  • Sveriges elnät består av transmissions-, region- och lokalnät som transporterar el från producenter till användare.

  • Transmissionsnätet ägs av staten via Svenska kraftnät, medan region- och lokalnät förvaltas av cirka 200 elnätsbolag.

  • Sveriges elnät är kopplat till grannländer via 16 utlandsförbindelser, vilket möjliggör elhandel inom Europa.

  • Elanvändningen kan fördubblas till 2035, vilket kräver snabb utbyggnad och modernisering av elnätet.

Det svenska elnätet är uppdelat i tre nivåer: transmissionsnät, regionnät och lokalnät. Näten transporterar el från producenter till användare och fungerar som ett sammanlänkande system, likt ett vägnät, som knyter ihop alla delar av landet.

Elhandel och eldistribution: Två sidor av Sveriges energisystem

Elleveransen består av två huvudsakliga delar: transporten av el genom elnätet (eldistribution) och försäljningen av den el som används (elhandel). Elnätsföretagen ansvarar för distributionen, medan elen säljs av ett elhandelsföretag.

Som elkund behöver du därför ha två avtal: ett elnätsavtal med det elnätsföretag som äger ledningarna i ditt område, samt ett elhandelsavtal med ett valfritt elhandelsföretag. 

Vilka äger det svenska elnätet?

Som vi nämner tidigare i artikeln delas det svenska elnätet upp mellan transmissionsnät, regionnät och lokalnät. Transmissionsnätet ägs av svenska staten och förvaltas av myndigheten Svenska kraftnät, som även har ansvaret för att övervaka och utveckla elöverföringssystemet.

Distributionsnäten, som inkluderar region- och lokalnät, drivs som ett naturligt och reglerat monopol, där cirka 200 elnätsbolag ansvarar för sina respektive nätområden.

Det finns tre stora aktörer som förvaltar majoriteten av elnäten på regional och lokal nivå: Vattenfall Eldistribution, Ellevio och Eon. Övriga lokalnät sköts av ett brett spektrum av energibolag och kommuner. Tillsammans bär de ansvaret för att säkerställa en stabil drift och en trygg elleverans. Energimarknadsinspektionen övervakar att elnätsföretagen följer gällande regelverk. 

Nedan berättar vi mer om transmissionsnätets-, reginalnätets och lokalnätets olika ansvarsområden.

Svarta solceller som reflekterar den blå himlen
1.

Transmissionsnätet

Transmissionsnätet, tidigare känt som stamnätet för el, transporterar stora mängder el från större elproducenter till de regionala distributionsnäten. Det sträcker sig genom hela landet, från norr till söder, och förbinder Sveriges elnät med elnäten i andra länder. Stora produktionsanläggningar och mycket stora elanvändare är ofta direkt anslutna till transmissionsnätet. 

För att minimera strömförluster används mycket hög spänning, antingen 400 eller 220 kilovolt (kV).

2.

Regionnät

Regionnäten utgör länken mellan stamnätet och de lokala distributionsnäten, och ser till att el överförs effektivt till industrier, städer och samhällen. Regionnäten ägs av större elnätsföretag och använder vanligtvis en spänning på 130 kV

3.

Lokalnät

Lokalnäten ansvarar för den sista transportsträckan ut till de flesta elanvändarna, såsom hushåll och företag. Mindre elproducenter kan vara anslutna till lokalnätet – exempelvis de som säljer överskott från hushållets egen elproduktion.

Lokalnäten är geografiskt begränsade och använder en spänning på upp till 40 kV. På väg till hushåll sänks spänningen ytterligare, ner till 400 volt. Lokalnäten ägs av en mängd olika elnätsföretag.

Utlandsförbindelser

Det svenska elnätet är nära sammankopplat med elnät i grannländer genom så kallade utlandsförbindelser. Dessa består av antingen växelströms- eller likströmsförbindelser och möjliggör elöverföring på marknadsmässiga villkor.

Växelströmsförbindelser

Växelströmsförbindelser används när de anslutna ländernas elnät är i fas och tillhör samma synkronområde. Sverige är en del av det nordiska synkronområdet och har växelströmsförbindelser med Finland, Norge och Danmark.

Likströmsförbindelser

Likströmsförbindelser (HVDC, High Voltage Direct Current) används för elhandel mellan olika synkronområden eller när el ska överföras över långa avstånd.

Sverige har likströmsförbindelser med Finland, Danmark, Tyskland, Polen och Litauen.

Elområden och nätområden

Vårt avlånga land är även indelat i fyra elområden och elpriset i varje område varierar beroende på tillgång och efterfrågan. I elområdena i norr (område 1 och 2) produceras mer el än vad som förbrukas, medan de södra elområdena (område 3 och 4) har ett underskott på el.

Priset och tillgången på el påverkas av flera faktorer, såsom efterfrågan, väderförhållanden, produktions- och överföringskapacitet. Dessutom har den ökade integrationen mellan de nordiska och europeiska energisystemen en betydande inverkan på elflöden, både inom Sverige och i relation till grannländer och resten av Europa.

Nätområden är geografiskt avgränsade områden där ett specifikt elnätsföretag ansvarar för drift och underhåll av det lokala elnätet. I Sverige finns hundratals nätområden som förvaltas av olika företag.

Ett europeiskt integrerat elsystem

Ett europeiskt integrerat elsystem

Sveriges elsystem är anslutet till 16 utlandsförbindelser, vilket möjliggör både import och export av el. Dessa förbindelser knyter främst samman Sverige med övriga nordiska länder, Baltikum, Tyskland och Polen.

Det finns en övergripande europeisk ambition att integrera elnäten ytterligare och skapa en ännu mer sammanhållen elmarknad i Europa.

Transmissionsnätet ska utvecklas

Sveriges elanvändning kan fördubblas redan till år 2035, ett decennium tidigare än myndigheternas tidigare prognos på år 2045. 

Samtidigt har elproduktionen blivit mer diversifierad och spridd över landet, med en kombination av storskalig vatten- och kärnkraft samt förnybar energi från sol och vind. Det här ställer krav på att elnäten inte bara byggs ut utan även moderniseras.

För att möta detta behöver vi upprätthålla ett högt tempo i utbyggnaden av ett nytt, dubbelt så stort elsystem. Svenska kraftnät arbetar nu intensivt med att förnya och förstärka det svenska transmissionsnätet. Målet är att integrera ny vindkraft, eliminera flaskhalsar i nätet och säkerställa en stabil och pålitlig elförsörjning som möter samhällets höga krav. 

Power Grid

Ska du ansluta solceller till det svenska elnätet? 

För att koppla din solcellsanläggning till elnätet behöver du skicka in en föranmälan. Föranmälan ger installationsmedgivande, därefter ska en färdiganmälan göras innan anläggningen får användas.

Föranmälan tar normalt upp till sex veckor. I ungefär 20 procent av fallen kan det visa sig att något behöver justeras, och då görs en noggrannare koll och eventuella åtgärder tas fram innan anslutningen kan göras.

Förstärkning av elnätet för solceller

Just nu behöver ungefär fem procent av alla solcellsanläggningar att elnätet förstärks för att de ska kunna anslutas. Eftersom intresset för solenergi ökar kan det bli vanligare att sådana förstärkningar behövs. Det finns några faktorer som påverkar om och när förstärkning kan bli aktuellt:

  • Tillstånd för att förstärka nätet – Det krävs godkännande från ansvariga myndigheter för att kunna genomföra förstärkningen av elnätet.

  • Bygglov för arbete med elinfrastruktur – Om det behövs ändringar i elstolpar, transformatorstationer, kopplingsstationer eller ställverk krävs bygglov för att genomföra arbetet.

När kan jag börja använda min solcellsanläggning?

 Starta inte din solcellsanläggning innan du fått klartecken från ditt nätbolag. Det kan vara ett avtalsbrott att köra igång innan de har kollat elnätet och sett till att din elmätare klarar både den el du producerar och använder. Om du startar utan godkännande riskerar du att bli stängd från elnätet. Dessutom utsätter du dem som jobbar med elnätet för säkerhetsrisker. 

Är du intresserad av att installera solceller? Vi på 1KOMMA5° hjälper dig med hela installationen, från att du skickat in din föranmälan till elnätet, tills att dina solceller är monterade på taket. 

Vanliga frågor

Vanliga frågor och svar om det svenska elnätet

Hur gammalt är Sveriges elnät?

Sveriges elnät har vuxit fram under många år. Det första elverket, som drevs med ångmaskiner, byggdes i Göteborg redan 1884. Därifrån började ledningarna spridas och på kort tid var 1000 kunder anslutna till det svenska elnätet.

Var kommer svensk el från?

Elen vi producerar i Sverige kommer från en mix av olika energikällor. Den största delen kommer från vatten-, kärn-, vind- och biokraft. Solkraft bidrar med ytterst en del, och det här är en del som växer. Bara två procent av elen produceras normalt från fossilt bränsle, varav merparten är från avfallsförbränning och restgaser från stålindustrin.

Vilken frekvens har det svenska elnätet?

För att allt vi ansluter till elnätet ska fungera som det ska, måste nätet hålla en stabil spänning och frekvens. Elnätets design bygger på en balans mellan elproduktionen och förbrukningen. När du sätter i en stickkontakt, produceras exakt så mycket el som du använder. I Sverige är standarden 230 volt och 50 Hz i vanliga vägguttag. Om balansen i elnätet rubbas kan det leda till strömavbrott eller skador på utrustningen.