Produkter
Produkter
1KOMMA5° Impact
1KOMMA5° Impact
Kunskap
Kunskap
Energi
Hur mycket el importerar Sverige?
Sverige har länge samarbetat med grannländer för att säkerställa en stabil elförsörjning. Genom att importera och exportera el håller vi vårt elsystem robust och pålitligt. Så hur mycket el importerar egentligen Sverige? I den här artikeln undersöker vi hur pass självförsörjande Sverige är, hur mycket el som importeras och var den kommer ifrån.
Vi sammanfattar det viktigaste
Vårt elsystem bygger på både import och export för att vara stabilt och effektivt. Vi är även beroende av importerade bränslen för energiproduktion.
Sverige exporterar ofta el, särskilt vid god tillgång på billig vattenkraft, men importerar när el är billigare i andra länder.
Sveriges el kommer från en blandning av kärnkraft (30 %), vattenkraft (35–45 %), vindkraft (18–20 %), samt biobränsle och solkraft. Fossila bränslen används i liten utsträckning.
Produktionen och förbrukningen av el måste vara i balans för att undvika störningar i elnätet. Sveriges elhandel med grannländer bidrar till det.
Är vi självförsörjande på el i Sverige?
Vi är inte helt självförsörjande på energi. Så hur mycket el importerar då Sverige? Jo, ungefär hälften av de bränslen som används i våra energisystem importeras.
I Norden sker största delen av elhandeln via elbörsen Nord Pool Spot, som funnits sedan 1993. Här samarbetar Sverige med bland annat Norge, Finland, Danmark, och flera andra länder som Estland, Tyskland och Storbritannien. Svenska kraftnät representerar Sverige i det här samarbetet. Cirka 85 procent av all el i Norden handlas via Nord Pool, medan resterande 15 procent kommer från direktavtal, exempelvis mellan industriföretag och elproducenter.
Var får Sverige el från?
Ungefär 29 % procent av Sveriges el kommer från kärnkraft 2024. Kärnkraften bidrar med el som har väldigt låga klimatutsläpp. Vattenkraft står för omkring 38 % procent av elproduktionen, men andelen varierar beroende på om det är ett våt- eller torrår. Vindkraft bidrar med 24 % procent, och andelen växer stadigt. Resten kommer från biobränsleeldade kraftvärmeverk och i allt högre grad från solceller. De olika kraftslagen har sina egna styrkor och kompletterar varandra för att hålla vårt elsystem stabilt.
Fossila bränslen spelar en liten roll i Sveriges elproduktion. De används i några få kraftvärmeanläggningar och i vissa fossileldade reservanläggningar (kol, olja och naturgas) som Svenska kraftnät ansvarar för. Totalt står den fossila elproduktionen för bara ett par procent av Sveriges totala el.
För att elsystemet ska fungera måste det alltid vara balans mellan den el som produceras och den el som används. Om balansen rubbas riskerar vi allvarliga störningar i elnätet – något vi verkligen vill undvika!
Hur många procent el importerar Sverige?
Så hur mycket el importerar Sverige i procent? Den totala elproduktionen i Sverige 2024 landade på 169,1 TWh (Terawattimmar, eller miljarder kilowattimmar), medan nettoexporten uppgick till 33,2 TWh. Det här är på nivå med de höga siffrorna från 2022. Därmed nådde importen rekordlåga 5,7 TWh, vilket innebär en minskning med 23 procent jämfört med året innan.
Därför måste Sverige importera el
Sverige har länge handlat med el över gränserna, långt innan elmarknaden avreglerades 1996. Vi har byggt ett elsystem som förlitar sig på att kunna importera och exportera el när det behövs. Det gör att vårt kraftsystem förblir stabilt och robust, vilket i sin tur ger oss både hållbarhet och hög leveranssäkerhet.
Vi är starkt beroende av vårt samarbete med andra länder för att elförsörjningen ska fungera. Utan dessa kopplingar skulle vi inte klara oss enbart på egenproducerad el.
Ja, det händer faktiskt. Eftersom vi har förbindelser med flera länder kan vi importera el från vissa och exportera till andra samtidigt, beroende på behov. Ibland kan vi också exportera till ett land och sedan vända och importera några timmar senare, beroende på elpriserna. Men elen går aldrig i två riktningar i samma kabel på en gång.
Prisskillnad mellan länder styr import och export
Hur mycket el Sverige importerar och exporterar handlar i grunden om prisskillnader mellan Sverige och våra grannländer. Priserna påverkas av hur elproduktionen ser ut i varje land, eftersom olika energislag har olika kostnader. Sverige och Norge, som har mycket vattenkraft med låga produktionskostnader, brukar ofta exportera el till andra länder.
Men eftersom vädret och andra faktorer påverkar elproduktionen, kan priserna variera. När el är billigare i andra länder importerar vi istället. Till exempel hade Sverige gott om vattenkraft under 2020, vilket ledde till en stor export på nästan 37 TWh. Samtidigt importerade vi drygt 12 TWh, vilket gav en nettoexport på cirka 25 TWh.
FAQ
Frågor och svar
Finland, Norge och Danmark är de största grannländerna vi handlar el med. Sverige är som sagt delaktigt i elbörsen Nord Pool, där el säljs och köps mellan de nordiska länderna, samt Baltikum. El från Norge (främst vattenkraft) och Danmark (vindkraft och fossilt bränsle) är exempel på vad vi kan importera.
Estland, Lettland och Litauen är också viktiga aktörer i elhandeln för Sverige. De är en del av samma elmarknad och vi importerar ibland el från dessa länder när behovet uppstår.
Sverige importerar för närvarande ingen el direkt från Ryssland. Det svenska elsystemet är sammankopplat med grannländer som Finland, Norge och Danmark, men inte direkt med Ryssland. Däremot är Sverige indirekt kopplat till Ryssland genom elnätet via Finland och Baltikum. Det innebär att el som produceras i Ryssland kan nå Sverige via dessa länder, och mängden är mycket begränsad.
Sverige importerar inte el direkt från Tyskland – däremot exporterar vi el. Det finns planer på att bygga en ny elförbindelse mellan Sverige och Tyskland, kallad Hansa PowerBridge. Denna förbindelse skulle koppla samman Sveriges sydligaste elområde (SE4) med Tyskland. Regeringen beslutade dock i juni 2024 att avslå ansökan om tillstånd för denna ledning, med hänvisning till att den tyska elmarknaden inte fungerar på ett sätt som ger korrekta prissignaler till elmarknadens aktörer.