Produkter
Produkter
1KOMMA5° Impact
1KOMMA5° Impact
Kunskap
Kunskap
Energi
Hur fungerar elmarknaden?
Elmarknaden spelar en central roll i hur el produceras, handlas och distribueras i Sverige. Handeln med el sker under fri konkurrens och möjliggör att elektricitet flödar fritt mellan länder i Europa. I den här artikeln förklarar vi hur elmarknaden fungerar i Sverige, hur elpriset bestäms och hur de olika elområdena påverkar din elräkning.
Vi sammanfattar det viktigaste
Elpriset styrs av utbud och efterfrågan. Hög efterfrågan eller minskat utbud, driver upp elpriset. Låg efterfrågan och högt utbud pressar ned priset.
Sverige har fyra elområden som skapades för att spegla kapacitetsbrister i elnätet. Skillnader i produktion, förbrukning och överföring gör att priserna varierar mellan områdena.
Elmarknaden har flera delmarknader. De säkerställer att vi har en stabil elförsörjning i landet.
Balans i elsystemet är avgörande för att elmarknaden ska fungera. Därför är det viktigt att utbud och efterfrågan hänger ihop.
Vad är elmarknaden?
Elmarknaden är ett system där elektricitet köps och säljs mellan olika aktörer – som elproducenter, elhandelsföretag och konsumenter. Det är ett system som bygger på utbud och efterfrågan på el, vilket säkerställer att rätt mängd elektricitet produceras och levereras till användarna. Kort sagt är elmarknaden en viktig del av att hålla samhället försörjt med elektricitet på ett effektivt sätt. Mer om hur den svenska elmarknaden fungerar går vi igenom nedan.
Hur fungerar elmarknaden i Sverige?
Den svenska elmarknaden är en del av en större europeisk marknad där handel med el sker mellan olika länder, under fri konkurrens. För att förstå hur den svenska elmarknaden fungerar, behöver du veta att den består av två delar: handel med el och överföring av el.
År 1996 gjordes stora förändringar på den svenska elmarknaden. Handel med el, alltså själva köpet och försäljningen, öppnades för fri konkurrens. Det betyder att företag och konsumenter själva kan välja varifrån de köper sin el.
Överföringen av el, alltså transporten av elektricitet genom elnätet, är fortfarande en reglerad verksamhet baserat på vart i landet du har din fastighet. Du kan alltså inte välja vem som ansvarar för transporten av din el. Det beror på att det bara finns ett elnät i varje elområde, och det är inte möjligt att bygga flera parallella nät. Elnäten drivs därför under strikta regler för att säkerställa rättvisa och tillförlitliga leveranser.
Elhandel sker främst via elbörsen, där elproducenter (som vatten- och vindkraftverk) säljer el till elhandelsföretag – som i sin tur säljer den vidare till konsumenter.
Överföring av el sker via ett stort elnät som transporterar elektricitet från producenter till hushåll och företag. I Sverige ansvarar Svenska kraftnät för det stora transmissionsnätet och ser till att det alltid finns balans mellan elproduktion och elförbrukning. Balansen är avgörande eftersom elnätet slutar fungera om det produceras för mycket eller för lite el jämfört med vad som används.
Det svenska elnätet är sammankopplat med nät i andra nordiska länder och övriga Europa. Det innebär att Sverige kan köpa och sälja el över nationsgränser. Denna sammankoppling är viktig, särskilt när det uppstår brist eller överskott i ett land. Det gör elförsörjningen säkrare och stabilare, och vi undviker strömavbrott på grund av obalans i elnätet.
Elmarknadens olika delmarknader
Elmarknaden är uppdelad i flera delmarknader. De är skapade för att säkerställa en stabil och effektiv elförsörjning. Varje marknad fyller en viktig funktion för att möta efterfrågan på el och hantera svängningar i produktion och förbrukning. Låt oss gå igenom deras funktioner.
1. Förhandsmarknad/prissäkringsmarknad
På den långsiktiga marknaden, eller förhandsmarknaden, kan aktörer säkra elpriset långt i förväg. Här ingår elproducenter och köpare avtal om framtida leveranser till ett fast pris. Det hjälper båda parter att minska risken för stora prissvängningar och planera sin verksamhet bättre.
2. Dagen före-marknad/spotmarknad
Den största delen av elhandeln sker på dagen före-marknaden, där en auktion hålls dagen innan elen ska användas. Producenter och köpare lämnar in bud på hur mycket el de vill sälja eller köpa och till vilket pris – timme för timme. Priset bestäms av utbud och efterfrågan och elproduktionen planeras utifrån buden som kommer in för leverans nästa dag.
3. Intradagsmarknad
Intradagsmarknaden är en marknad där aktörer kan justera sin handel närmare den timme då elen ska levereras. Om förbrukningen eller produktionen inte matchar det som planerades på dagen före-marknaden, kan aktörer köpa eller sälja el på intradagsmarknaden för att rätta till skillnaderna. Det hjälper till att minska risken för obalans i elsystemet.
4. Balansmarknad
Balansmarknaden är en marknad där Svenska kraftnät köper in stödtjänster för att hålla elsystemet i balans, i realtid. Om produktionen av el inte stämmer överens med förbrukningen, köper Svenska kraftnät tjänster från elproducenter eller stora elkonsumenter för att snabbt justera obalansen. På så sätt minskar risken ännu mer för avbrott i elnätet.
Balansavräkning är processen där det efter varje timme kontrolleras om aktörerna har levererat eller använt den mängd el de planerat. Svenska kraftnät gör en avräkning och fördelar kostnaderna för eventuella obalanser mellan aktörerna. De som har orsakat obalans, genom att leverera för lite eller använda för mycket el, får betala mer.
Balansavräkning görs för att säkerställa att alla aktörer på elmarknaden följer sina åtaganden och för att upprätthålla stabilitet i elsystemet. Eftersom elproduktion och elförbrukning måste vara i balans, kan obalanser i systemet leda till problem. Exempelvis att elnätet blir instabilt eller strömavbrott.
Hur sätts elpriset?
Elpriset sätts utifrån hur mycket el som finns tillgängligt (utbud) och hur mycket el som behövs (efterfrågan). När efterfrågan är hög, som under kalla vinterdagar då fler värmer sina hem, stiger elpriset. På samma sätt kan priserna gå upp om utbudet minskar, till exempel om kärnkraftverk är avstängda för underhåll.
Omvänt sjunker elpriserna när efterfrågan är lägre, som under milda väderperioder eller om det finns mycket elproduktion. Till exempel när det blåser mycket och vindkraftverken producerar mer el än vanligt.
Eftersom Sveriges elnät är sammankopplat med andra länder i Norden och Europa påverkas elpriset även av förhållanden i dessa länder. Deras elproduktion och efterfrågan spelar roll i vilka elpriser vi har i Sverige. Dessutom kan begränsningar i elnätet, som bristande överföringskapacitet, påverka priserna.
Det är alltså inte en person eller myndighet som bestämmer elpriset, utan det är balansen mellan utbud och efterfrågan på marknaden som styr.
Därför är elpriserna olika beroende på var du bor
Sverige är indelat i fyra elområden, från SE1 i norr till SE4 i söder. Indelningen gjordes 2011 för att återspegla de skillnader som fanns i elnätets kapacitet att transportera el mellan olika delar av landet. Syftet var att tydliggöra var det behövs fler elledningar och var det är viktigt att öka elproduktionen.
Eftersom el produceras och används lokalt, kan priset variera mellan elområdena. Vi listar vad som påverkar priset:
Om många hushåll och företag använder mycket el samtidigt, kommer efterfrågan öka. Vilket driver upp priserna. Det sker ofta i södra Sverige (SE4), där förbrukningen ofta är högre än i norra Sverige.
Områden med mycket elproduktion, som norra Sverige (SE1 och SE2) där vattenkraften är starkt koncentrerad, har ofta lägre priser eftersom elen inte behöver transporteras långt. I södra Sverige (SE3 och SE4) är produktionen lägre, vilket bidrar till högre priser.
Kapaciteten att transportera el mellan områden är begränsad. Om det inte går att transportera tillräckligt mycket el från norra Sverige, där det ofta finns ett överskott, till södra Sverige, där det ofta är brist, kan priserna stiga i söder.
Priset i varje område bestäms av en kombination av lokal efterfrågan, tillgång på elproduktion och möjligheten att överföra el mellan områdena. Det betyder att personer som bor i olika delar av Sverige kan få olika elpriser.
Framtidens elmarknad
Vi börjar närma oss slutet av artikeln och förhoppningsvis förstår du att elmarknaden är i ständig utveckling för att möta den efterfrågan på el som finns.
När elmarknaden utvecklas skapas nya behov, och roller och ansvar förändras. Till exempel behövs fler stödtjänster för att hålla balansen mellan den el som produceras och den el som används. Behovet av dessa tjänster ökar särskilt när vi använder mer sol- och vindkraft, eftersom de varierar beroende på väder.
Samtidigt ger förändringarna fler möjligheter för andra aktörer att vara en del av elmarknaden. Svenska kraftnät, som ansvarar för att hålla det svenska elsystemet stabilt, arbetar hela tiden med att utveckla nya lösningar och marknader för att möta dessa behov.
Bli en del av elmarknaden – med solceller
Med solceller kan du inte bara producera din egen el – du kan också hjälpa till att hålla elsystemet i balans. Som mikroproducent av el kan du sälja din överskottsel från dina solpaneler till elnätet och bidra till en hållbar energiförsörjning.
Dessutom kan du erbjuda stödtjänster till elmarknaden. Till exempel kan du, med hjälp av ett batterisystem, lagra el när produktionen är hög och använda eller sälja när efterfrågan ökar. På så sätt hjälper du till att jämna ut variationer i elnätet och gör det mer stabilt.
Som mikroproducent och leverantör av stödtjänster spelar du en aktiv roll i energiomställningen – samtidigt som du tjänar pengar på din överskottsel och gör den svenska elmarknaden mer balanserad och hållbar.
Välj solceller från 1KOMMA5°
När du väljer 1KOMMA5° investerar du i högkvalitativa solpaneler som levererar pålitlig och hållbar elproduktion under många år. Våra solceller är designade för att maximera din egen produktion av grön energi, vilket inte bara hjälper dig att sänka dina elkostnader utan också bidrar till en hållbar framtid.
Genom att producera och sälja din egen, förnybara el, blir du en viktig del av framtidens elmarknad.
Våra lösningar är framtidssäkra och vi erbjuder allt du behöver för att lyckas!